Tag-Archive for » utbränd «
.
Titteliture bloggbok och världen……………
Trots att min fokus sedan länge inte legat på skrivandet så vill jag absolut hålla liv i min bloggbok.
Veckorna bara rusar iväg och därmed också ens egen resa i livet. Vi har i alla fall lyxen att till en del kunna styra över vår tid, dessutom har vi bestämt att vi ska blir 95 och 92 år gamla, så det är så
Mitt inrednings projekt är färdigt, det saknas bara några kuddar och ett par väggljusstakar. Jag lovade bilder, hm! tror att de kommer. Under tiden har min akrylmålning fått vila trots att jag går på ”kurs” hos Alicja, konstnär. Mina utbrännings ärr tillåter bara en sak i taget annars kraschar jag igen.
Ett litet smakprov.
.
Vad händer mera? Jo på torsd. nästa vecka åker vi till Izmir i Turkiet, det ska bli skönt att ladda kroppen med lite sol, såvida det nu inte mot alla naturlagar regnar där också. Turkiet är ju ett solsäkert land men i år är ju väder Gudarna labila, eller hur?
Idag ska vi till Malmö, Gallerinatten. Jane, min mellan tös är också där och ställer ut, så roligt för henne, det är hon värd.
Och som vanligt håller jag på med mitt inre jag, en ständig resa i personlig utveckling. Nu är det boken ”Munken som sålde sin Ferrari” som inspirerar mig. Av någon orsak brukar böcker som har något att förmedla liksom ramla ut i min hand när jag är på biblioteket. Jag läser, viker hundöron
och när jag läst slut boken antecknar jag och jobbar sen med en bit i taget. ”Varför bara lyfta blicken när du kan lyfta hela livet” , är ett citat från min gamle arbetskamrat Pia som driver ett företag som heter Energikicken Pia.
Så har jag fått mitt svar på min sista överklagan för sjukbidrag på 50% och det var som väntat, nämligen avslag. Det var också en smäll på fingrarna och när jag läste visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta.
Jag citerar en mening från FSK: Doktor……..anger bl.a. att Eva-Kerstins depression ökat sedan makens bortgång vilket står i kontrast till vad som framkommer i Sassam-utredningen enl. vilket Eva-Kerstin gift om sig och flyttat till Åsljunga.
Av allt som står förklarat om min nedsatta arbetsförmåga, utbrännings ärren, som jag kallar det, hade de tydligen bara anammats det där med min mans bortgång. Att jag gift mig skulle tydligen göra mig frisk. Horribelt, hade ärren suttit fullt synligt på kroppen hade de varit accepterat.
Förstår ni varför jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta?
Givetvis var FSK handläggare en man. Denna kommentar var kanske nedvärderande för män men faktiskt är det ju skillnader på manligt och kvinnligt tänk. PO (som själv har varit i väggen) sa att hade jag suttit där som handläggare hade jag tänkt likadant. Innan jag träffade Po umgicks jag med en manlig, märk väl kompis, hans ständiga uttalande var, jag citerar honom: Ja. men tror du inte det går över om du träffar en man som älskar dig? Så visst är det skillnad på mäns och kvinnors tänk.
Trevlig helg på oss alla
e-k
.
…………på min återblick från 2010 för min ork, energi är så gott som i botten igen. Jag trodde mig kunna jobba halvtid med brukaren jag fått men nu efter dryga 2 månader är mitt inre i kaos håller på att explodera av stress och som vanligt förstår jag inte själv. I huvudet kan jag ju och ändå så kan jag inte. Det sägs att den som gått i väggen är den sista att fatta och det stämmer vertkligen.
-
e-k
.
…………..Läste detta på Kaelas blogg:
Önskar att det var så långt framskridet att jag kunde gå till min läkare, få tagit ett prov som visade svart på vitt men så långt är det inte kommit än..
Nu har jag knappt en vecka på mig att överklaga ansökan om sjukbidrag på halvtid, Jag har fått två avslag och hur i hela fridens namn ska jag få Försäkringskassan att fatta.
Jag har gått i flera dgr och visst att tiden för överklagan snart är utgången, visst att jag måste ta tag i det. Idag hade jag bestämt mig för att göra det men vad händer, jo, jag sprätter med en massa annat och nu skriver jag detta inlägg allt för att skjuta upp. Bara vetskapen om att jag måste är fruktansvärt stressigt och jag har ingen gaspedal inom mig, handbromsen är till.
Trots att det tydligt står på det medicinska utlåtandet att tillståndet är permanent och att ingen mer hab. kommer att hjälpa tycker de inte att jag är tillräckligt utredd och medicinerad. Fattar inte hur jag ska beskriva för att få dom att förstå.
HJÄLP någon
e-k
.
Min bloggbok……….
och till de som känner igen sig och inte känner igen sig
Tänk att jag inte fattar med hela JAG trots att det t.o. står så här i mitt läkarutlåtande………….
………….Det är egentligen inte ett dugg konstigt att inte omgivningen fattar.
Bedöms ha en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga till 50% inom reguljärt och även anpassat arbete. Ökad belastning skulle leda till mer stressutlöst depression och ångest samt kognitiv svikt.
Prognosen på sikt bedömes vara som idag d.v.s. ingen ändring snarare försämring vid ökad belastning.
Nedsättning 50% av arbetsförmåga bedömes vara livslång.
Psykisk försämring kan uppstå vid mer krav och belastning, patienten har inga resurser kvar utöver.
Nåväl, vad jag ska komma till är att idag har jag jobbat 6 timmar dagtid på ett gruppboende, jag har jobbat där några ggr innan också men inte när alla boende var hemma. Idag blev det så tydligt för mig att jag INTE har förmågan, att jag inte fixar ens på mina 50 % jag ej är sjukskriven att arbeta i en miljö där mycket händer på en gång, där flera ska ha hjälp efter vartannat eller på samma gång, där det är tider att passa osv. Jag kan helt enkelt inte mer än en sak åt gången, det går inte.
Jag visste ju egentligen detta, ändå blev jag ledsen för det är så svårt att verkligen till kropp och själ förstå.
Jag får alltså försöka hitta något anpassat arbete och jag tror att jag har möjlighet att klara att jobba med en brukare som assistent eller ledsagare.
Såvida det inte blir totalt kaos ska jag i alla fall jobba de 4 passen jag är inbokad.
Det positiva är att jag i alla fall inte kände mig varken misslyckad eller att jag inte dög, sådant har jag arbetat bort. Jag bara konstaterade, kände sorg och blev lite ledsen.
Bara försäkringskassan kunde fatta också. Jag fick ju avslag på halvt sjukbidrag men har överklagat och bara det tog tid och mycket energi gick åt.
Jag har i alla fall under dessa år utvecklat så mycket mera av tacksamhet och ändrat så många värderingar. Inget ont utan det för något gott med sig som ordspråket säger.
Ja, som sagt trots mitt skrivstiltje fick jag lust att skriva av mig om detta.
….
Pst! Ni som undrar hur det gått med mitt rökstopp som började den 27 juni………Jo, jag är inte rökare idag heller
Ha det gott
e-k
…Du är värdefull
.
· Du har rätt att finnas till och vara älskad.
· Du har rätt att ta emot utan skuld.
· Du har rätt att uttrycka dina känslor och behov.
· Du har rätt att inte påta dig ansvaret för andras känslor.
· Du har rätt att säga Ja och Nej, utifrån vad du vill.
· Du har rätt att umgås med vem du vill.
· Du har rätt att går vart du vill.
· Du har rätt att vara fri i alla delar av dig.
· Du har rätt att göra misstag.
· Du har rätt till dina tankar, känslor och värderingar.
· Du har rätt att ägna den tid du behöver åt dig själv.
.
Allt i ditt liv utgår från dig – se till att det är något bra
Att tänka på på:
Säg jag istället för man.
Uttryck vad du känner och tänker.
Prata positivt med dig själv.
Våga göra något nytt. Tänj dina gränser och gör saker som du inte gjort tidigare.
Använd dina möjligheter. Ofta pratar vi om allt vi inte klarar, våga istället titta på det du är bra på och utveckla det.
Ge/ta emot andras beröm.
Skaffa perspektiv på tillvaron. Fråga också dig själv hur viktigt det som du just nu är arg/besviken över kommer att vara nästa vecka – nästa år – om tio år.
Ta vara på tillfällen att vara anonym. Testa ett nytt jag. Människor du aldrig mött förr har ingen förutfattad mening om att du ska vara eller klä dig på ett visst sätt. Passa på när du lämnar din hemmabana.
Låt inte omgivningen bestämma hur du ska vara. Du ska själv bestämma när du duger. Du kan aldrig bli tillfreds av att duga åt någon annan.
Våga älska dig själv.
.
Intressant?. Läs mer ingående HÄR.
Denna sida blev till min hjälp att bygga upp mig själv efter att jag varit i väggen för 5 och ett halvt år sedan. Jag delar därför med mig av den, kanske kommer det någon gäst till mig som behöver just detta.
.
Kram
.
e-k
.
.
.
Hej svejs bloggbok och världen,….
för tillfället är jag inte så aktiv i mitt bloggande. Dels beror det på mindre skrivarlust och dels på att så mycket annat händer i livet som min energi går till, även positiva saker och händelser tar energi. En låg stresstolerans är ett ”ärr” efter utbränningen. Det gäller för mig att i den mån det går inte göra mina dgr för innehållsrika.
.
Jag har lärt mig att rensa innan jag fyller på:
1. prioritera : Ju mindre jag gör desto mer får jag gjort. Gör det viktigaste först.
Jag har ett block där jag skriver ner vad som behövs göras och vad jag har lust till att göra efter hand något dyker upp i hjärnan. Varje morgon tar jag fram blocket och väljer ut ett fåtal från behövs och en sak från lust. Märk väl, det ska vara färre saker på lappen än vad jag egentligen borde göra så känner jag mig nöjd och belåten. Gör jag sedan mer är jag ju otroligt duktig och nöjd.
2. Fokusera: Att behålla fokus på det som just nu är viktigast för mig, alltså bara bry mig om vad jag planerat
3. Avslappning: Ge mig själv en stund avslappning, meditation etc varje dag
4. Ha kul: Ge mig själv någon form av glädje eller gåva varje dag. Behandla mig som en viktig person
På detta sätt förebygger jag stress. Riktigt automatiserat är detta inte än men jag är på mycket god väg.
.
Dagen idag började med flyt. Ingen tel.kö till tidbokningen på Citykliniken och jag fick tid till en dag i juni då jag dessutom ändå ska ner till Malmö till graven för det hade varit Stigs födelsedag.
Resten av dagen ……………ja, det får jag se, det kan bli en känsloladdad dag.
.
så bjuder jag er på några kloka ord hämtat från boken Glädje
.
Under ytan
finns det alltid något mer
och kanske bättre.
.
samt
.
Håll utanför det som stör
och släpp in det
som ger dig
glädje
.
Ha det gott idag
.
e-k
















Senaste kommentarerna