Tösen min, Jenny bad mig för ett tag sedan att ”måla” en tavla till henne.

Mitt svar: Jenny jag kan inte planera en målning, jag bara målar när känslan kommer och då används inte huvudet

Jenny sade: Tänk på mig då

En vecka efter kom känslan och jag snabbt som attan fram med  hennes målarduk, färg, målarsvamp och penslar. När jag är i känslan ja, då går det undan. På några timmar var den färdig och jag fattar inte hur det händer.

Hon blev glad och nöjd med den och kände att det var ”hennes personlighet” i målningen.

_____________________

Igår hade jag först Jane och lille Leon hos mig och titta vad de gjorde, snacka om skapande verksamhet hos familjen Persson

På kvällen var vi hela familjen på Stig grav och pyntade och tände ljus. Känslosamt, både sorg, ilska poppade upp som det gör då och då.
Det var så vackert på kyrkogården med alla ljus som lyste upp i mörkret. När jag kom hem välde ensamheten upp inom mig.
Jag tände ljus och satte i fönstret för att lysa upp en väg, en okänd väg.

Väl mött

e-k

Till Lillemor och Carina

Tack för att ni ville tolka min målning utifrån er, det är så spännande att höra vad andra ser.
.
Målningen kom ju till i fredags när jag hade spänningar och oro inombords utan att kunna identifiera vad det var, i denna känsla for pensel iväg utan tankeverksamhet, det gick på 5 minuter.
Jag tittade på den och såg en stor fågel flyga iväg ifrån något.…………(höger halva av tavlan)
Jag såg också en liten pärla ligga skyddad som i en mussla öppnad mot detta något.
Jag förstod verkligen inte därför att jag hade en spännande helg  med besök framför mig.
.
Så gick helgen och besöket åkte och när jag åter igen tittade på målningen förstod jag, allt stod klart.
Visst, den rosa färgen stod för romantik och glädje, i alla fall hoppet om det. Fågeln stod för att jag ville ganska snart ha iväg personen. Pärlan skyddad i musslan vänd mot högra halvan, mitt hem, står för att jag vänder mig bort, väljer bort, stannar kvar i mitt trygga bo.

Nu har jag döpt den till
Ett flyktigt besök hos en pärla
.

Titta en gång till.

.

.

Så alltså, i fredags visste mitt inre redan hur helgen skulle bli. Visst är det konstigt. Har vi allt vi behöver veta inom oss medialt? Vi människor är verkligen komplexa. Tänk om man hade förmågan att använda alla sina resurser alltid.

.

Tack Carina och Lillemor

.

e-k

Jag suckar, visst är det bra att vara här och nu men ibland  kan jag tycka att jag är det för mycket. Idag tänkte jag städa lite men ack nu är klockan snart middag och vad har jag gjort. Jo, nästan bara varit här och nu, vilket har inneburet dator, tel.samtal och så fick jag plötsligt en sådan stark lust att måla. Igår kom det nämligen en bild i mitt huvud och det har aldrig hänt förut. Idag förökade sig bilden och jag ville bara göra den.

Måla och måla, jag sånt där som var och en får göra sin egen bild utav från sitt eget inre.

Vad tror ni denna är för mig?

Oj, nu fastnade jag i målerier men jag har faktiskt också skött om mig själv med lite yoga (solhälsningen) också har jag gjort pilates för magen.

Och, det är några timmar kvar tills jag ska börja jobba och kanske, kanske får jag lite självdiciplin att städa lite, kan jag hoppas i alla fall.

e-k

Jag är ju en sådan där Vata typ (enl. indisk teori) som alltid hittar på någonting att göra som är roligt, det finns liksom inget slut, det kommer bara mera. Ovanpå det finns ju tyvärr allt det där som man brukar kalla måsten som jag har döpt om till behövs. Detta är en motor som för mig framåt i livet och det är jag mycket tacksam för, däremot behöver jag hela tiden tänka på att hitta balans.
I närmare en månad har jag använt mig av tips och kost, yoga  som rekommenderas i Ayurveda, en indisk  läkekonst för att dämpa min Vata. Jag märker en stor skillnad, jag har inte gått ”över styr” under denna tid. 

Boktips:    Perfekt hälsa av Deepak Shopra

 I dena bok får man kunskap om de olika kroppstyperna som enl. indiska vishetsläran Ayuroveda finns. Det finns också testformulär i boken. Och hur man genom kost och levnadssätt kan balansera kroppen. I boken finns också illustrationer av yogarörelser.

 Ni som känner igen er i mig kan testa det här också, jag läser det då och då för att påminna mig.

* RENSA     
innan jag fyller på nytt
* PRIORITERA  
ju mindre jag gör desto mer får jag gjort. Gör det viktigaste först
* FOKUSERA  
behålla fokus på det som just nu är viktigt för mig genom att skapa dagliga rutiner.
* VÅGA    
Mod är att vara rädd men våga ändå
* HA KUL  
Ge mig själv glädje, en present eller upplevelse varje dag. Behandla mig som den prinsessan jag är.

Ikväll ska Ninna och jag till Tant Gerturud som vanligt en torsdag får nästan säga nu för tiden. Har Time Band spelar där ikväll. Jag har ingen aning om vilken typ musik de spelar.  Då får jag flyta med i livets älv som kortet sade.

Här kommer ett tips till i morgon fredag.
schlagerfest på Tant Gertrud Malmö
http://www.sanktgertrud.se/index.php?a=280

Så i morgon gör jag nog avkall på Mattssons musikpub för att även då vara på Tant Gertud.

Visst låter detta spännande, ja livet är spännande.

Så här blev dagen. Som vanligt var jag väldigt trög  på morgonen, surfade mest på nätet, skrev en massa brev på MP . Ja, jag är medlem en månad igen. Inte för att jag tror på det förstås men ja kan ju alltid slänga ut lite bollar.

Nära-samtal med N, det ger alltid mig reflektioner, utveckling. Vi bestämde också att luncha på stan och nu, nu blev det fart på mig när jag fick en tid att passa. Jag behöver lite press för att bruka allvar.

Lunchen blev på S:t Knuts torg på Emriks, där är både trivsamt och billigt. Känns som om de blivit vårt stamställe. Utan problem pratade vi i nästan 2 timmar och som vanligt hade jag fyllt på min energipåse med enbart välgörande tankar och känslor.

På väg hem fick jag en impuls att hämta  Isabelle alaias   ”Töti”, mitt barnbarn, jag fick en sådan lust att umgås med henne på tu man hand. Jag hade tur, hon var inte på dagis, så sagt och gjort en stund efter var vi hemma hos mig.

Jag hade inget bestämt om vad vi skulle göra, jag visste bara att det skulle bli gemenskap mellan oss. Det började med att jag visade henne klippark med en docka som jag printat ut från nätet, sen hokus pokus så kunde vi spinna vidare i fantasin och kreativitetens värld. Isabelle fick verkligen använda sin fantasi. Sax, tyg, färg, klister tejp, kamera och dator, hela spektrummet. Detta hände:

Jag klipper kläderna till dockan som heter Lisa-Lydia   

        Försöker klippa täcket och kudden till dockans säng

Jag lägger kläderna i byrålådan

Lisa-Lydia ska på fest. Hon ska ha på sig en festklänning som är ljusblå

 Nu är festen slut

Nu lägger hon sig och nallen är borta

  Lampan ska vara släkt när man sover.
Godnatt Lisa-Lydia

Text och rekvisita

Isabelle Luberic Persson

Allt blev tillverkat av stundens fantasi och ingivelse och slutade med en bok. Visst är det helt underbart med barn, i synnerhet barnbarn som liksom är grädden på moset.

Vilken härlig dag och mer blev det för jag fick ett mess på kvällen som jag blev varm av. Så härligt att någon spontant tänker på mig och bryr sig.