Tag-Archive for » familj «
……..sägs det.
Min bloggbok, Jag har gjort en helt ny erfarenhet, nämligen akut sökt upp en präst.
Han var vänlig och tog emot mig redan några timmar efter jag ringt honom. Hur jag kunde knäcka denna ide´n begriper jag egentligen inte men som sagt nöden har ingen lag och mitt inre var i fruktansvärd smärta. Jag behövde berätta min historia för någon helt utomstående, min inre tillit hade blivit naggad i kanten och kanske behövde jag ett andligt stöd och någon form av godkännande av mina val under de sista åren, jag vet inte. Hur som helt, jag var i akut behov, mitt inre höll på att explodera av ledsamhet och smärta. Att känna detta och samtidigt vara totalt maktlös och inte kunna förändra situationen är fruktansvärt.
Efter samtalet mådde jag i alla fall bättre. Prästen hade varit en god lyssnare och även uttalat några kommentarer som ledde mig vidare. T.ex. Hade du något val? – En vanligare reaktion hos flickor – Tills döden skiljer oss åt. - Ingen vet vilket arbete du gjort i din ensamhet – har inte den livserfarenheten som du i din ålder har - Mitt svar har du redan, du har det inom dig.
Jag kan varmt rekommendera att använda sig utav kyrkans folk när en psykisk jobbig situation akut blir dig övermäktig och detta trots att du kanske har någon där hemma som vill stötta och lyssna. De kan ofta ta emot snabbt och det är dessutom gratis.
Totalt slut och utarmad efter en sådan dag slocknade jag i soffan kl 9 och sov som en stock hela natten.
Idag har krafterna succesivt börjat återkomma och även min tillit, styrka och livsglädje. Peppar mig åter igen med
Tro, tillit och tålamod att allt blir som det ska när det ska.
Ha en bra kväll
e-k
…..
Funderingar kring livet.
Idag är en dag jag tycker synd om mig själv. JA, ja, det får man lov att göra. Jag borde, skulle, vill känna mig enbart lycklig men ibland undrar jag om LIVET är sådant att man kan vara lycklig med allt på en gång hela tiden, eller är det jag som är en alldeles för känsig person? Eller begär jag för mycket av livet?
Skit samma, idag är det synd om mig, jag är ledsen och olycklig just idag för att jag inte bara kunde få fortsätta att bara vara lycklig.
Finns det folk som enbart är lyckliga?
Sorg, sorg och olycklig efter Stigs död, kämpar och kämpar för att hitta mig själv och ett nytt liv, någon som kan älska mig.
Det kommer en man som älskar mig och livet ger mig kärlek ännu en gång. Så tacksam, så lycklig. Livet går vidare, självklart med rät och avigsidor men mest rätsidor
Så kommer olyckan tillbaka då jag inser att 2/3 av mina barn tycker att jag har mig själv att skylla för att vi har tappat gemenskapen och att jag känner mig utanför. Att jag inte har brytt mig om dem sedan deras far dog, att jag flyttat till norra Skåne till PO osv.
Vad hade jag för val när min livskamrat dog, ensam, ensam, ensam, jag led, jag måste få leva och vara älskad. Jag hade bara ork till mig själv.
Just idag, undrar jag, varför kan jag inte bara få lov att vara glad. Just idag är jag olycklig. Just idag orkar jag inte mer, Just idag är en sådan dag.
Livet, är det så det är? Någonstans tror jag att jag inte är ensam om mina känslor.
MEN
Någonstans i mitt inre vet jag att: Jag kommer tillbaka, jag orkar igen, jag får krafter igen och igen och igen.
Finns det någon annan där ute i cybern som är änka eller änkeman som känner igen det här? skriv gärna till mig, stt spegla sig i någon annan är en hjälp.
Nu har jag i alla fall fått skrivit av mig.
Go kväll








Senaste kommentarerna