En väckelse

Igår ringde jag Mari en gammal vän, det var 1 1/2 år sedan vi pratade sist.  Efter en stund förstod jag att hon inte kände igen mitt sätt att prata.

”Ett ögonblick.
Jag sitter här och väntar på min själ!  

Flygplanet har landat men själen är lite på efterkälken
och den behöver landa den också innan vi kan ge oss iväg.”

/Dahli Lama

Det är så det är, fortsatte Mari
”Du är för mycket i din hjärna, du har tappat bort själen.”

Att få höra det gjorde mig klarvaken. Precis så är det ju. I all kunskap jag skaffat från böcker och internet, analys och problemlösning, har jag fastnat i sjukdomar. Konstigt att jag inte lyckats njuta av nuet?

”Du måste bli kompis med dig själv. Vad hade du sagt till en vän som sagt det du precis sa till mig? Livet förändras, både det inre och faktorer från det yttre. Du verkar också ha glömt bort att du varit utbränd. Jag kan fortfarande bara ha två saker inbokade på en dag. Du tror att du kan hinna allt. Och sätter du gränser för dig själv? Du ska fråga dig: Vill jag detta?”

Mari säger allt detta lugnt och bestämt, utan att tveka. Därför går det också rakt in i mitt hjärta.

Mari och jag, det är något speciellt i vår relation.  När jag var änka och ledsamheten blev för stor, ringde jag till henne. Bara att höra hennes röst fick mig att skratta. Konstigt men sant.

Mari och jag, vi har ett mentorskap som finns där för alltid

Bildresultat för vänskap

Tack för att du finns.

/e-k

 

 

Share Button

4 thoughts on “En väckelse

  1. Blev glad när jag såg kommentaren på min hemsida. Det var länge sedan jag var hos dig och din kommentar påminde mig.
    Gick därför hit och kollade läget.
    Det verkar som att du djuplodar i detta med mående. Ett mycket viktigt ämne …
    Men också en svår nöt att knäcka, för att hitta rätt väg och metod. Att må bra är så komplext eftersom det handlar om ”hela” människan, inifrån och ut … eller tvärtom. Var börjar man? Vilken byggkloss ska ligga underst för att inte huset ska falla eller bli snett? Ska man börja med själen eller med kroppen? Finns en väg för att hantera båda samtidigt?

    Men en sak är säkert, och det är att om man har sanna och trogna vänner har man vunnit mycket för att hitta en grundtrygghet. Jag skulle vara överlycklig om jag hade en enda vän som jag visste kunde orka med mig och mitt sanna jag. Det verkar som att du har det, och det är det verkligen inte alla som har.

    Lycka till i fortsättningen 😀

    • Tack Lollo!
      Och jag önskar av hela mitt hjärta att din sanna vän snart dyker upp för jag vet att hon/han finns där ute någonstans.Du får använda dig utav attraktionslagen.
      Ha en fin helg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarsmoderering är aktiverad. Dina kommentarer kan ta ett tag innan de visas.