Archive for the Category »Fröken änka «
Som Fru Stig Persson lyssnade jag bara på melodier, inga texter men Fröken änka började lyssna på texter och fann det mycket viktigt. Morgonens surfing på youtube gav mig denna låt.
.
Ännu en dag med Nanne Grönwall
Allt vill jag hinna
För livet är otroligt stort
Jag vet, det är nu och här
För tiden går så väldigt fort
Fullmånen som lyser är häftigt att få se
Och regnet får så gärna ösa ner
Ännu en dag
Jag ska ge allt jag har
Och inte låta tiden bara gå
Ännu en dag
Och det känns ju rätt bra
Att njuta utav vardagen, trist och grå
Jag stannar upp och ler
Åt allting skönt jag ser
Tar ingenting för givet mer
Visst, kommer dagarna
Då allt känns tungt som bara den
Jag vet att saker händer fort
Men kan förändras sen igen
I många mörka stunder finns ljuset ändå där
Och jag är bara glad att jag är här
Jag känner igen mig själv i denna text. Sedan Stig dog har jag verkligen inte tagit något för givet, bara försökt vara i nuet och ta vara på alla stunder. Och jag måste säga att det tankesättet verkligen berikar mitt liv.
Oj oj oj, jag känner själv hur morgonens inlägg både gått i dur och moll men ack så viktigt både och är.
KRAM
e-k
ska titta på filmen
PS I love you
istället
Holly och Gerry är ett ungt par som varit gifta i 9 år och fortfarande älskar varandra innerligt. När så Gerry dör av en sjukdom står Holly ensam kvar utan att veta hur hon någonsin ska kunna gå vidare. Så börjar brev dyka upp till henne, brev som Gerry skrev innan han dog och som är menade ska hjälpa henne att börja leva igen.
Just precis, äntligen tänker jag göra allvar att se denna film en gång till. Den handlar om en kvinna som efter att hon blivit änka får vägledning in i sitt nya liv, till att gå vidare.
När jag såg den i somras var den på något sätt en bekräftelse. Jag hade själv fått så mycket andlig vägledning sedan Stig dog.
Jag kan varmt rekommendera denna film.
God kväll till oss.
e-k
Kära bloggbok, i morgonens inlägg skrev jag, sol och blå himmel och undrade vad denna dag kom att ge. NU VET JAG. Jag har gått emot en inre rädsla och gjort tvärtemot och det gav ett positivt resultat. Den händelse plus allt inre arbete som gått på högtryck de sista dagarna har liksom bara landat i mig och vilar där så skönt.
Såååå, vilken underbar dag jag haft. Jag vill tacka livet.
För första gången sedan Stig dog har jag trivts med att vara hemma i ensamhet. Har suttit ute, solat och läst en utvecklande, intressant bok. Kvällen har kommit och jag har fortfarande ro att vara hemma. Så skönt. Nu har ja trampat framåt ett steg till i själens resa.
En kort utflykt har jag haft idag förstås. Jag träffade Josefin och Isabelle i Pildammsparken en liten stund.
Också åt vi munkar med hål i och sockret fastnade i hela ansiktet, precis som det ska vara.
(Josefin var också med men fastnade inte på bild)
.
e-k
Hej min dagbok, detta måste observeras:
Kryss i taket, JAG LAGAR MAT och jag känner för det, t.o.m. två rätter på en gång. Det var otroligt längesedan jag tyckte det var roligt. Brukar öppna kyl och frys och titta och antingen plocka en bit fetaost, makrill och kanske har Jenny lämnat kvar lite pasta annars stänger jag igen och hittar mig ett ärende upp i stan så kan jag liksom passa på att äta ute.
Ja, precis så har jag levt länge i fråga om matvanor för det är bara ett nödvändigt måste att äta. Laga till sig själv, usch. Äta själv eller tillsammans med datorn, ja det är faktiskt trevligare tillsammans med datorvärlden.
Var bara tvungen att skriva ner detta krysset………………..så nu till spisen igen.
E-K
Jag fick tillåtelse av författaren att publicera, så här kommer historien om skohyllan. (se inlägg ”Den 12 april i repris i år” )
……Ja, jag satt på skohyllan när jag fick min mans dödsbesked och som jag skrev finns det en unik berättelse om den.
I fjor i början av april som Stig sen dog den 12:e var jag på Ikea och där satt Ninna och åt. Vi kände varandra bara så till vida att vi hälsat och utbytt några ord när vi stött på varandra men jag slog mig ner hos henne. Det blev ett långt, intressant och djupt samtal.
Så……drygt en månad efter Stigs död sökte jag i mitt huvud efter någon som kanske som varit med om samma. Jag kom att tänka på Ninna. Jag visste att hon blivit änka om än för massor av år sedan.
Vi kom att bli nära, väldigt nära vänner.
Så här skriver Ninna i ett brev till mig.
När du berättade om att du satt på skohyllan när du fick dödsbeskedet så blixtrade det till i mitt minne att något sådant hade jag skrivit en dikt, berättelse om för länge sedan.
Jag skyndade mej att kolla efter var jag hade den. jo den passade liksom in.
Väntade med att berätta för dej. Det var ju lite konstigt.
Men, men, läste den senare och vi undrade tillsammans……….och
nu vet jag att den var till dej och den passar så bra nu med allt vad vi har mötts i och funderat över.
Och att du mötte den dagen i repris, fast sittande på golvet för skohyllan, ja den hade du kastat, den var i spinkor.
Kram Eva-Kerstin
Att mötas
Min undervisning i scenografi!!
Hittar henne ångest fylld och vridandes i skohyllan.
Hennes försök att få plats, spänner sakta ut formen till spinkor.
Vi möts och i mötet berättar hon förtvivlat att hon vill klippa och klistra NU, scenens påbörjan till uppbyggelse.
Jag förklarar med total övertygelse.
Att det är just nu hon är i början.
Hon går in i (tillåtelsen) födelsen att skapa, stänger ute sej själv och släpper in inlevelsen
möjligheterna för skapandets totalitet.
Mina ord är alldeles övertygande och från mitt innersta.
Men i tankarna virvlar……..`hu` stänga ute sej själv.
Tror vi men så är det inte, det känns så och vi protesterar och det ska vi.
JAG VILL NU skriker hon och viskar fortsättande……börja klippa och sätta ihopa formerna i scenlådan.
Jag undervisar om mitt sätt.
Hon möter mina ord i sina funderingar och i ögonen tänds en liten strimma.
Lådan…..
Den ligger ju i spinkor.
———————————
Skriven av
Ninna Olsson Ramestam
Jag hade pratat om att riva i Stigs kläder och göra en tavla av det och eftersom Ninna är konstnär inspirerade hon mig till att våga börja måla av mig mina känslor.
Och det största av allt, Ninna har verkligen hjälpt mig med livets scenografi som änka. Att hela tiden ha någon att reflektera med är ovärderligt. Jag har stor tillit till mitt inre men att hela tiden ha Ninna att bolla med har gjort mig ännu starkare. Tack Ninna.
Tänk, detta hade Ninna skrivit långt innan jag blev änka. Visst är det magiskt.
E-K
Tack för alla värmande kommentarer jag fått här på bloggen i samband med ett års dagen av Stigs död, det är verkligen balsam för själen.
Här är två verkligen starka kommentarer som gjorde mig jätteglad inombords:
………..Jesper en son till ett par som Stig och jag umgicks med förr i tiden (han är vuxen numera) beskrev Stig på facebook som en färgstark person. Vilket bra ord om honom och tänk att Jesper mindes honom så.
…………För en tid sedan fick jag en kommentar i bloggen från en tjej (vuxen nu) som lekte med mina töser när de var barn, hon skrev så här om Stig: ……Jag minns ju själv Stig som en glad, galen,skämtsam, busig Stig som hade en sån enorm kärlek till sin familj, han fullständigt avgudade sina barn, sånt kunde man märka fast man var så pass ung!
Tänk att dessa har med sig sådana minnen av Stig, så gott för mig att höra. Tack så mycket det värmer i själen och jag skickar upp det i universum.
Tänkvärt till mig själv och alla andra. Alla tankar om andra som är positiva, tänk inte bara .utan tala om det för personen. Det går aldrig att få för mycket av goda ord, de lägger sig så gott inombords.
E-K
Tack för alla värmande kommentarer jag fått här på bloggen i samband med ett års dagen av Stigs död, det är verkligen balsam för själen.
Här är två verkligen starka kommentarer som gjorde mig jätteglad inombords:
………..Jesper en son till ett par som Stig och jag umgicks med förr i tiden (han är vuxen numera) beskrev Stig på facebook som en färgstark person. Vilket bra ord om honom och tänk att Jesper mindes honom så.
…………För en tid sedan fick jag en kommentar i bloggen från en tjej (vuxen nu) som lekte med mina töser när de var barn, hon skrev så här om Stig: ……Jag minns ju själv Stig som en glad, galen,skämtsam, busig Stig som hade en sån enorm kärlek till sin familj, han fulltständigt avgudade sina barn, sånt kunde man märka fast man var så pass ung!
Tänk att dessa har med sig sådana minnen av Stig, så gott för mig att höra. Tack så mycket det värmer i själen och jag skickar upp det i universum.
Tänkvärt till mig själv och alla andra. Alla tankar om andra som är positiva, tänk inte bara .utan tala om det för personen. Det går aldrig att få för mycket av goda ord, de lägger sig så gott inombords.
E-K
I söndags den 12:e, då det var ett år sedan Stig dog var vi på graven och sen samlades min familj, min svågers och svägerskas familj hos mig för en gemensam stund till Stig. Så klart var ljuset på mínnesbordet tänt och även änglaljuset.
Innan vi fikade tittade vi tillsammans på minnesfilmen. Stig är saknad av alla och vi har svårt att förstå att det gått ett helt år, ja t.o.m ibland att han verkligen är borta.
Några dagar innan hade jag förstått att inom mig skulle det bli den 12:e nu i år som han skulle gå bort för mig, igen. Den där dagen för ett år hade Stig en spelning och gick ju hemifrån utan att komma tillbaka och jag var inte det allra minsta förberedd, fick inte ta något avsked, det fattades en bit. Nu tänkte jag minsann återuppleva kvällen mentalt och emotionellt i förberett tillstånd för att lägga biten på plats.
Allting som känns rätt inifrån en själv är tillåtet i sorg, det kan inte bli fel det kan bara hjälpa en att läkas.
Så: 18.10 öppnade jag ytterdörren och gick igenom vad som sagts och känts när Stig var hemma då och hämtade sin mixer.
22.15 Kände jag in att han borde vara hemma nu och ringde hans mobil.
22.25 Gjorde jag likadant
22.40 Öppnade jag ytterdörren. Det var då det ringt på dörren och M. och I. orkestermedlemmarna kom. Jag gick igenom i tankar och känslor allt som hade sagt, jag minns varenda ord. Att jag satte mig ner på skohyllan med händerna för huvud och visste så säkert att han fått en infarkt och låg på sjukhuset, kände M. arm runt omkring mig då hon sa, det fanns ingenting att göra och jag skrek. Jag återupplevde allt igen.
Så gick det till och nu denna gång grät och grät jag och sade högt för mig själv gång efter gång Stig är död, jag får aldrig känna hans famn mer. Sedan satt jag kvar en lång stund rakt upp och ner, kände mig helt tömd på ett skönt sätt. Biten hade fallit på plats och allt hade fått en helhet. Allt, vad som helst är tillåtet för var och en och att göra så var helt rätt för mig.
.
Minnesfilmen
.
(ang.skohyllan finns det en historia som kom till mig några månader efter hans död som jag om jag får för författaren kommer att publicera senare)
.
e-k
Till minne av
Stig Persson
520628 – 080412
Det har gått ett år
i våra hjärtan du satt många spår
För oss du lever kvar
precis som du var
och kommer alltid att göra
Älskad och saknad du är
e-k
Till minne av
Stig Persson
520628 – 080412
Det har gått ett år
i våra hjärtan du satt många spår
För oss du lever kvar
precis som du var
och kommer alltid att göra
Älskad och saknad du är
.
.
På graven idag
Sång av Stig
.
E-K
Senaste kommentarerna