God fredag bloggdagbok.

Den siste tiden har mina blogginlägg mest varit riktade till mig själv, tråkigt för er läsare MEN så är det just nu.

Så är jag då på lillsemester  i de djupa skogarna igen, nästan vi Smålandsgränsen. Tittar ut genom fönstret och ser ett så vackert landskap. Granar i alla dess storlekar med kvistar av snötäcke.

Avstånd, tänk vad relativt det är. Som f.d. Vellingebo och numera Malmöbo har jag tyckt att några mil varit långt.  Sen när jag ville dansa flera ggr i veckan var det bara att ge sig iväg både längre och långa sträckor och efter en tid känns det inte långt. Det var nog bra att jag fick vänja mig vid det för nu kör jag som sagt vad nästan till Smålandsgränsen ett par gånger i veckan på lillsemester och tycker inte det är till världens ände precis.

.
Här är några låtar som Stig sjöng i sitt band och en sak är så säkert,
det är att han har varit ”med mig ” på hela min ”väg” till ett nytt liv ända sedan han dog.
37 år tillsammans försvinner inte med döden.

.

.

.

.

Stig ….

……tyckte om att sjunga Vikingarnas låtar och det är jag glad för.
Dessa texter är och har varit en hjälp och ett stöd på min väg mot ett nytt liv.

Med kärlek

e-k