Archive for » maj 4th, 2009«

kusinträff

 

 

Då  fick vi då äntligen till en kusinträff, det måste vara närmare 20 år sedan sist. (har jag fel kommer kusin Carina att kommentera, för hon har ett minne som heter duga. hihi) För att vara exakt så är C och J syskon och G kusin med oss alla.
I alla fall så nu när det äntligen  blev av tog vi en halvdag och ” herre min je” vad vi alla kunde snacka på. Samtalsämnen fanns det gott om. Minnen, min moster Britta (som gick vidare i mars),  Vi kunde prata andligt, vi hade härliga skratt, ja, eftermiddagen innehöll så  mycket  gemenskap.   

lj41

    lj42

          Tänder ett ljus för Britta och ett för Stig.

 

 

 

 img_0118

Här sitter vi alla och har trevligt-

 

img_0120               
Och J blev deligerad att sköta grillen

 

img_0129

Författaren i full fart med gästboken och han dokumenterade att nästa träff
skulle bli hos honom. Mmm, det är bara det att han bor i Skellefteå.
Men visst ska vi minsann få till det också så småningom.

 

img_0128

Josefin och Isabelle anslöt sig till oss senare på e.m. Synd att inte
fler av mina barn kunde komma.

 

En rolig grej är att vi genom årens lopp medan vi växte upp inte har umgåtts och ändå har vi döpt våra flera av våra barn till lika namn.

 

Tack alla för en fin dag.

 

E-K

 

 

 

 

Category: Dagbok  8 Comments
Rart minne

Jag har lite askar och burkar här och var  där jag stoppar små minnen, t.ex. biljetter småfoton, anteckningar, annonser, ja what else. Igår satt jag och tittade ogenom en medan jag väntade  och hittade denna gulliga lapp som jag fått av min kära väninna Marie 2007.

På lappen står några  citat som hon ville ge mig som stöd på min ”resa”

Citaten lyder:

Glädjestunder, vägen till lycka dag för dag (Ruth Fichel)

Att vi accepterar oss själva som vi är betyder att vi sätter lika stort värde på våra brister som på våra positiva egenskaper (Sandra Bierig)

Människors inneboende förmåga att växa betyder att de inte föds perfekta. Att därför vänta sig att man ska vara perfekt är detsamma som att förneka det som gör oss unika, det som gör oss till människor.

Idag ska jag uppskatta mig själv delvis p.g.a. mina goda sidor men framförallt på grund av mina brister.

Tänk, så underbart, detta var 2007 och då var jag på väg upp efter att ha varit i väggen.

Kära goa Mari, vilket stöd på vägen du var. Tack för vänskapens möjligheter.

e-k

  • StatPress

    0