Archive for » mars, 2009 «
Ja, så vill jag notera i min dagbok att jag träffat en väninna ikväll och inte vilken som. En väninna som under många år var min mentor och jag hennes.
Vårt möte en gång i tiden var i en arbetssituation och jag kan bara säga att hade vi mötts på en fest hade vi bara gått förbi varann, haha. Ja, så olika till det yttre var vi.
I alla fall så blev vi tvungna att lära känna varann eftersom vi skulle jobba ihop i en familj och med vars en tvilling. Och vilken gåva. Vi fann varandra i vårt inre och under många år var vi till stor hjälp och glädje för varandra, vi delade både gamla och nya plus och minus
Vårt arbete med tvillingarna slutfördes och i samma veva våra mentorsuppgifter och livet dirigerade oss vidare. Pirkko med sina nya uppgifter och jag med mina.
Nära vänner vet ändå alltid att man finns för varann och att man kommer tillbaks i perioder, så är livet.
Sist vi träffades var i augusti 08 och nu äntligen var det dags igen. Middag med vin på Tant Gertud. Haha,skrattretande, vi var till en början ända gästerna och där som brukar vara så mycket folk om tors och fred. Några till kom förstås, men ändå öde. I och för sig hade det nada betydelse för nu kunde vi ju verkligen prata.
Kameran var med men ingen Pikko ville vara med. Så det får bli detta filmklipp istället som jag också vill passa på att ge till mina andra nära vänner.
E-K
Ledig idag, sovit lite längre, skönt. Solen skiner skönt.
Inombords är det som igår, känslominnen av Stig i april i fjol då han dog, som om det händer en gång till eller blir mer verklighet. Öppnas och stängs men idag är jag i alla fall lustfylld och fokuserad. Det är säkert solens förtjänst, den gör underverk.
Har just läst igenom Stigs journal från Citykliniken i Lund där han hade börjat gå ett helt år efter att de på en hälsokontroll tyckt att EKG såg konstig ut. Tårarna sprutar för åter igen känner jag att han inte borde ha dött.
Vill någon veta vad som hände eller rättare sagt inte hände så finns det i kategorin Fröken änka Del.5 Jakt på skyldiga till Stigs död.
Tårarna rinner på mig. Det är nog bäst att en tid framåt inte bestämma för mycket i förväg utan verkligen ta en dag i taget för det är mycket som ska ut och det tar energi. Det är underbart att jag har en umgängeskrets som förstår. TACK
Stängt igen och nu ska jag ska yoga.
Update:
Nu vid lunchtid har solen, glad musik, yoga och med. gjort underverk. Känner energi det är positivt. Det är bara att ta vara på. Det är lika viktigt att vara i_ denna känslan som att vara i_ sorgekänslan. Nu hämtas krafter.
E-K
Att mötas
Människor kommer
människor går
människor stannar
människor passerar
Alla är möten
Alla har något att ge
Alla har något att få
Alla är viktiga
En del väcker minnen
en del väcker sorgliga
en del väcker glada
en del väcker inget
Känslor kan vakna
känslor av obehag
känslor av gott
känslor att förstå eller inte.förstå
Möten ska vi ha
möten är bra
möten är resan
möten kan va……
….att möta mig själv
det kan var gott
och
det kan göra ont
och
det kan vara skönt
och
det är nödvändigt
e-k
Snart april, det stannar upp inom mig, det fyller mig. April, det var då allt hände , det var då jag blev änka. Änka, så främmande ord, det är ju bara jättegamla som blir det. Nu är det snart april igen.
I april 2008, den tredje, kranskärlsröntgen och du var ganska oförstående, så sjuk är jag väl inte. Du förstod inte mycket och inte jag heller. Du kände dig frisk, bara lite trött som också är normalt för årstiden och dina snart 56 år.Jag körde dig till röntgen och hämtade dig efteråt, du hade varit lite nervös för ingreppet men allt hade gått bra.
Vad bilderna visade fick du så klart inte veta då.Vi upplevde inte ens en gång någon orolig väntan på svaret för vad fanns det egentligen att vara rädd för. Du hade ju inte haft infarkter och ingen värk.
________________
I skrivandets stund: Vad är detta som kommer på mig nu, just nu, mår illa, något bara fyller mig. Är det rädsla, är det ångest? Varför? Är det så här det är när dagen närmar sig? Någon som vet? Är det för att det blir verklighet igen, en gång till.
Någon som känner igen detta? Nu sitter jag och gungar lika dagen efter. Är det så här det är oavsett var man är i sorgeprocessen?
Jag fattar ingenting
Suck!
Så, nu känns det bättre, som om en dörr stängts, psyket fixade väl inte mer just nu. det är så psyket fungerar, det släpper in pö om pö. Allt på en gång hade knäckt en totalt.
…Öppet, stängt, öppet, stängt.. och så där håller det på idag. ingenting får jag gjort. Ska tvinga mig köra och handla nu, eller ska jag kanske äta något först, ska jobba 15.30.
Hittade detta inslag i en annan änkas blogg:
Det är tack vare chocken som vi änkor fortsätter funka när våra män har dött. Det är tack vare chocken som vi klarar av att få dödsbeskedet, gå på begravningen, att vakna på morgonen, att gå till jobbet, att småprata med folk om saker vi inte kunde bry oss mindre om. Det är chocken som gör att våra hjärtan inte bara exploderar och vi faller döda ner på marken. (Vi också.) Jag var kvar i chockstadiet i två år just för jag var TVUNGEN att vara där. Det var omöjligt att ta in att han, den största, var borta och aldrig skulle komma tillbaka. Så chocken stängde av min hjärna, den fick mig att glömma, den gjorde att jag inte existerade förens jag var redo att ta in det som hänt. Eh, tack chocken, du räddade mitt liv. Dagens regel – den som verkar ta en nära anhörigs död bra befinner sig ofta i chockstadiet. Så ni andra kommer inte undan er plikt att ställa upp och finnas där. Så det så.
Jag tycker det ligger mycket i inlägget, fast jag är inte kvar i chocktillståndet. Psyket har förmågan att hjälpa mig vidare genom att bara låta mig ta in så mycket det går åt gången. Detta gäller nog för de flesta vi har bara olika sätt att uttrycka detta på.
E-K
Det har varit en tuff men ändå en god och snäll dag.
Jobbade både morgon och em/kväll pass som båda var tuffa.
Sorgens verklighet har överfallit mig.
Hade en krävande rond med försäkringskassan men jag VANN.
Nu vill jag säga god natt och jag vill framför allt säga TACK till det goda som varit just idag.
Tack, till N. som själv gjort ”resan”, som förstår, som orkar lyssna, som bekräftar och mycket mera.
Tack Enoka för dina fina och värmande ord
Tack min nyfunna bloggvän som gav så fin respons.
Så jag. lilla jag, E-K, det händer saker varje dag att ta tillvara, att vara glad och tacksam för
SOV GOTT
e-k
Tänk vad det händer i mitt liv, en kan förundras. Det finns sorg men det finns också så mycket att vara tacksam för.
Idag har jag fått möta mig själv för att jag mött andra. Att möta sig själv, sitt inte är inte alltid lätt, det kan t.o.m. göra ont.
Denna helgens avslutning blev en middag på Lilla torg, nästan sommarkänsla, ok, vår i alla fall att sitta ute. Tänk tack vare gasolvärmare har svenska sommaren blivit dubbelt så lång. Men hu vad dyrt det var där, det är minsann inte direkt vad jag brukar prioritera. En stor burgare med potatisklyftor 139:-. Men, men jag gör mina val, och får ta seden dit jag kommer. Lite synd att inga poliser dök upp så man kunde få lite spänning för pengen i alla fall, haha. I alla fall så var det skön avoppling med min genomförkylde kompis N. Det blir säkert mer än en upprepning av detta dyra äventyr.
Hemma tidigt för att surfa runt på facebook och bloggar men nu är det minsann dags att säga godnatt för i morgon har jag ett arbetspass i ottan och ett på kvällen.
Sussa gott!
E-K
Vaknade utsoven till blå himmel och solsken, visst är det underbart, det känns som bomull i själen.
Jag har hittat ett sätt att slippa vakna för tidigt om morgnarna. Yes, jag sover med en ögonmask, inget ljus väcker mig alltså, jag har nattens mörker så länge jag vill. Ett knep jag rekommenderar.
DAGENS KORT:
Uppvaknande
Vi öppnar oss nu för det nya
knopp för knopp spricker opp
Snart är du synlig i all din glans.
Du har tillit till dig själv och balans.
Okidoki, fick sen skjutsa barnbarnet hem, jag föreslog henne en utflykt till skogen men nej, hon ville hem till mamma. Förståligt, eftersom hon sovit borta.
Sen hände mig något märkligt.
På väg därifrån fick jag först bara ett sådant starkt behov av en snabb promenad, sen kom det starka känslor, vibrationer från mitt inre, helt utan påverkan ifrån hjärnan kändes det som. Rattade till Ribban. Gick en snabb promenad vid havsranden och oj vad det bubblade från mitt inre. Jag önskar verkligen att jag förstått
.
På väg till havet
obehag flyger på
tänk, det har hänt
kan ändå inte förstå
Går på stranden
det växer i mig
mår illa
Känslan går ihop
och blir liksom två
Hittar känslan
mage, hals i höger sida
Växer, växer,
obehag, gör ont, tårar
nära explosion
Känslan vände
vad betydde detta? vad hände?
Vet ej, men starkt
och viktigt
Vad var detta?
Varför?
Sitter här vid havet
en sten är min stol
med pennan i hand
och känner värmen från sol
En svag känsla lever kvar
av sorg som går ihop.
E-K
Att det var såååååååå mycket folk på after work en fred. kunde jag inte ana, det satt folk överallt t.o.m. utomhus. Gratis buffe´.
Är Malmöborna utefolk eller är det gratis mat som lockar?
I alla fall så var det mycket trevligt att bara vara där och att dessutom bli igenkända och personligt välkomnade i denna stora skara av folk kändes bara så gott. Ja, det var flera goa, fina intryck där.
Ja kvällen o natten fortsatte i samma tecken tills sängen kallade: Hallo där!du ska jobba i morgon. Tur det finns taxi. Hoppas det var chaufförens sista tur för han blev verkligen smittad utav mina intensiva gäspningar.
En liten festhistoria
”Hur kom du hem efter festen igår?”
”Som en blixt!”
”Så snabbt?”
”Nej, men liksom i sick-sack…”
En historia som var verklighet för många av gästerna på dansen.
__________________
I skrivandes stund är det ”i morgon” och jag jobbar och är väldigt trött och sliten. Priset för en trevlig helkväll. Men vadå? Jag lever här och nu och vill ta vara på de goa stunderna så det är det värt.
Och de gamla, Stigs o mina goa stunder finns med i mitt hjärta. Här ett filmlipp han hade legat dubbel av akratt i.
E-K
Nu kommer svaret på gåtan ni fick här om dagen. Så här lyder den:
Vad har en som expressbantar för problem?
SVAR: den är magsjuk, har maginfluensa
Trevlig lördag
E-K
Tråkigt värre att skriva om det utan bilder. Min kamera är inlämnad på garantin och jag hade lånat Jennys kamera. Har väntat på henne hela em för att få kabeln till datorn, ingen Jenny dyker upp och nu har jag inte tid mer.,
I alla fall var det en som vanligt ovanlig kväll och med det menar jag att det som är vanligt är en del gäster och fin stämning och det ovanliga är beroende på vilken typ av band som spelar. Tilläggas ska att inget band har varit dåligt som varit där. Alla har sin egen karaktär och stil, härligt.
Bandet igår hette något med Josefins…………………………kommer ej ihåg. Spelade typ rythm and blues i mestadels lugnt tempo. Deras unika var en ofantligt skicklig munspelare, det var han som gjorde alla fantastiska mellanspel.
Som vanligt höll jag mig till lättöl för att kunna köra bil, jag är alldeles för frusen och bekväm för att vänta på bussen.
TJOHO
Nu kom Jenny och här kommer bilder
Två nyfunna gamla skolkamrater och en sladdman
Kolla på tröjan, det kliar nog på vargens öra.
Dettta är torsdag kvällarna.
After work fredagar blir min premiär idag. kl.16 dukas det upp ett stort buffe´bord och vet ni vad? DET ÄR GRATIS, det är bara o ät!!!!
Mätt och belåten som jag lär vara då får man se vad som händer och sker. En sak är säker i alla fall och det är att jag inte ska ränna ute hela natten för i morgon ska jag jobba 14 timmar.
TREVLIG FREDAG PÅ ER
E-K
Senaste kommentarerna