.
Tack för kommentarer i inlägget affirmera och jösses vad ord kan glädja. 
Så Maggan, de orden du skrev gör dig till en diamant
Trevlig fredags kväll till oss alla
e-k
.
Hej svejs bloggbok i världen……
Lilla jag är just nu inte så flitig här på bloggen men jag kan i alla fall dela ut lite sanna ord som vi kan ha med oss under dagen
-
.
Ja, ge dig själv den kärleken och
gör det till dagens affirmation.
JAG ÄR VÄRDEFULL
Kram
e-k
.
…..Hej världen
Tittar bara in för att dela dessa kloka ord
Det är väl något att fundera över.
.
På tal om att göra val. Idag var jag i guldaffären i Örkelljunga. Expediten ställde en fråga till mig (ej om smycken utan privat) en öppning för samtal alltså och jag fångade ögonblicket och öppnade upp och det blev en mycket givande pratstund.
Trevlig lördag på oss alla
e-k
………
Bloggbok och världen, det var ett tag sen nu
Idag har jag bestämt att jag ska tillåta mig att bara göra vad känslan vill och just nu vill den att jag skriver trots att inte morgonbestyren är gjorda. Jag ska inte ens bry mig om klockan. Det är jag värd.
Vad har då hänt sedan sist, ja, skulle jag skriva om det fick jag sitta här hela dagen och det vill inte känslan 
men som vanligt har jag hållet på med det man kallar personlig utveckling. Jag vill förstås hellre kalla det för själslig utveckling. Och vad är nu detta? Att bli rikare och rikare i själen och vad betyder det? Vad betyder det för dig som läser just nu?
Vi är alla en del av universum, det vi sänder ut kommer tillbaka för allt är ett kretslopp. Att ta tillvara ögonblicken, vara i nuet, följa med förändringar, följa flödet, se problem som förklädda möjligheter att utvecklas.
Utvecklas till vad? Jag vet inte men helt klart är att hela livet är en resa och vad målet är vet jag ej, kanske att känna sig som ”ett med allt”. Kanske är det individuellt, kanske har vi olika uppgifter på vår resa.
Oj.oj.oj vad jag blev djup idag. I alla fall så har jag återkommit till en bok som jag haft i min hand för en del år sedan, nämligen: The Seven Spiritual Laws of Success – den svenska titeln är: Livets sju andliga lagar av Deepak Chopra en indisk/amerikansk läkare .
http://www.youtube.com/watch?v=Evo-K_8tCU0
(tyvärr har något fel skett på direktlänken
så de som vill får kopiera och klistra in i youtube)
För en del kan detta tyckas flum och det har jag full respekt för, var och en går sin egen väg och som allting annat så måste man vara ”där” för att ta till sig.
Här är hans förklaring
http://www.youtube.com/watch?v=-4GtimvTX6Q&feature=rellist&playnext=1&list=PL280334936E005B4
(tyvärr har något fel skett på direktlänken
så de som vill får kopiera och klistra in i youtube)
Ja i f.m. när jag var igång och påbörjade detta inlägg kom jag verkligen igång och hade så mycket att säga. Det blev paus för morgonbestyren som skedde innan lunch ) och nu när jag sitter här igen känner jag för att avsluta och gå och måla.
.
Kram
e-k
.
Min bloggbok och världen…………..
Vad bottnar sig mitt ”måste göra något syndromet” sig i tro.
Sedan jag gick i väggen för en del år sedan har jag jobbat mycket med mig själv, personlig utveckling och jag har alltid hittat verktygen MEN inte när det gäller det där syndromet.
För en stund sedan låg jag på golvet och pratade med hunden och ”guben” och inom skrek det FEL, det är dag och jag måste ju göra något, kan inte bara ligga här och lata mig, det känns liksom inte okey
Det måste inte vara något ”nyttigt” men något måste jag ju göra.
Vad kan det bottna sig i?
jag har försökt att acceptera att inget göra men inte lyckats. Hm…………det får bli min nästa utmaning att aktivt jobba på.
Är det någon som har förslag på hur?
.
e-k
.
Tjärnar mors bloggbok och världen…………..
Jag får tacka för kommentarerna i inlägget ”Beslutsångest” och jag kan meddela att jag skickade in ansökan på jobbet och därmed försvann ångesten. Jag vet fortfarande inte om det är det som är tänkt till mig eller inte men det visar väl sig.
Jag började till och med tänka i banorna att jag kanske inte ska jobba mer i mitt liv, hm, precis då hörde jag en röst i huvudet som sa: Nej, nej, du har inte jobbat färdigt, du ska jobba med en psykiskt sjuk kvinna. Den rösten var Randis, ett medium jag var hos för knappt ett år sedan. När hon sa det till mig begrep jag inte alls, jag hade väl aldrig haft dom tankarna men Nu kom det alltså. Det där är inte första gången jag är med om något liknande så man kan säga och tro vad man vill om det det mediala men något i det osynliga finns i alla fall.
Ett annat medium som sagt saker som kommit i framtiden är Frans Dupont som ofta figurerar på Soltemplet i Malmö. och har vi såklart Sillastarot som jag länkar till på min blogg.
Och när det gäller att manifistera sin önskningar genom attraktionsboard har jag bara skrivet en ospecificerad text om rätt jobb därför att man får vad man ber om och ni minns väl att jag hade en bild på mig själv och en sur tant som jag skulle vara assistent till, henne skulle jag få positiv. Jag fick ett sådant jobb men jobbade bara ett pass, det var inte rätt. Nu aktar jag mig för att var så konkret.
Här är en attraktions tavla, dock inte min
En attractionboard eller visionstavla som det också kallas kan bestå utav bilder eller text eller både och eller kanske teckningar. Sen är det bara att gå in i känslan och visualisera att det redan är så och aldrig, aldrig tvivla.
Vill ni veta mer om attraktionslagen
så lyssna på denna video
httpv://www.youtube.com/watch?v=ogNL5ESisVM
.
Det är starka krafter
Vi får ha det gott till nästa gång
e-k
.
Min bloggbok…………..
…………….jag har beslutsångest, är så rädd att det ska bli fel igen. Jobb alltså, det är det ångesten handlar om. Jag är ju till en del sjukskriven p.g.a. utbränningen och har gång på gång ansökt om det man förr kallade sjukbidrag.
De andra procenten som jag så att säga ska vara arbetsför, går det inte med vilket jobb som helst. Jag har testat flera jobb på vägen. På ett small det ordentligt igen och det var för ett år sedan och för några månader sedan fick jag ett jobb som jag hade ”bestäm” skulle komma till mig men det var FEL och jag är sååå rädd att det ska bli fel igen.
Jag vågar ej heller inte sätta upp någon bild på min attraktionboard för jag får vad jag ber om där och sist var det fel för mig.
Tänk om jag visst vad som är rätt………ska jag fortsätta jobba med barn eller ska jag jobba med en jämnårig kvinna? eller kanske några timmar utav varje?
Idag på platsbanken såg jag ett jobb, rullstolsbunden pojke 7 år, en kväll i veckan och en helgdag i mån. Direkt satte ångesten och rädslan igång. Ska jag söka? Är det rätt?
Magen skriker faktiskt nej MEN är det nej eller är det min rädsla att det ska bli fel?
Lade mig och gjorde yoga nidra avslappning för efter det brukar jag se klarare men ack denna gången blev det inte så.
Ibland tar jag hjälp utav min tarotlek, om inte annat för att det jag egentligen vet ofta kommer fram och det kan stärka mig.
Idag fick jag kortet Tornet vid frågan: Hur ska jag hantera jobbet med pojken?
Ja, suck, sen är det ju en tolknings sak och riktigt klok av det blev jag inte idag.
Och när jag är så här blir ingenting gjort hemma heller, varken trevliga eller nyttiga saker, surfar mest runt både på nätet och hemma också känner jag mig missnöjd för det.
Det är nu i sådana här situationer som jag skulle klara av att låta ”tankens kraft” ta över men det är också då det är som svårast.
Nu har jag i alla fall skrivit av mig också vilket brukar hjälpa och just nu kom jag att tänka på att det bästa just nu är kanske att bara acceptera min obeslutsamhet så kommer väl svaret av sig själv eller helt enkelt göra som i nedanstående videoklipp
httpv://www.youtube.com/watch?v=aPtL_qlqFQE&feature=relmfu
.
Ja, varför inte`och vad är egentligen det värsta som kan hända om jag söker? Vem är det som klandrar mig? Ingen utom jag själv
e-k
Hej världen och bloggboken
Först o främst vill jag tacka för kommentarer jag fått från inlägget Juleveckan med mycket gott men även stor skräck. Det är så roligt att få kommentarer och jag uppskattar det verkligen och jag önskar att fler läsare ville ge sig till känna.
Nyårsafton blev en lyckad kväll för oss. Först var vi på Ängelhoms nyårsrevy som var trevlig och gav oss en del skratt.
Hemma igen intog vi vår trerättersmeny som vi hade gjort klar tidigare under dagen.
Förrätt:
Lufttorkad skinka med basilikasmaksatt färskost, melon och rostade pinjenötter (alt. valnötter naturella)
Middag:
Marinerad rostbiff på älg (jag hade älg ytterfile, (går säkert att använda annat kött)
Jag hade pressad potatis till istället för potatisgratäng.
Dessert:
Enkel pärondessert 4 portioner
4 päron
saften av en pressad citron
ca 100 g grovt riven mandelmassa
100 g grovt riven vit blockchoklad
ev. citronmeliss
Skala, kärna ur, och klyfta päronen. Lägg päronklyftorna i en smord form som kan användas i mikrovågsugn eller en ugnsfast form. Tillsätt citronsaften. Strö mandelmassa och blockchoklad över päronklyftorna. Ställ in formen i mikrovågsugnen och kör på full effekt 3 minuter eller tills mandelmassan och chokladen smält och päronen blivit mjuka. Servera päronen ljumma med vaniljglass.
Allt var otroligt gott och allt gick att göra så gott som klart i förväg. Perfekt alltså
Så vill jag önska oss en God fortsättning och ett fantastiskt år 2012. Hos Kaela fann jag hennes önskningar inför det nya året och de kände så bra och rätt så jag tar till mig dom.
närvaro i varje sekund
att verkligen se
stunder av stillhet
och sysslolöshet
våga lita på den process
livet kastar mig in i
mod i förändringen
.
Ha det gott
e-k
.
.
Min bloggbok och världen…………
Glädje, skratt och kärlek, så mycket positivt och ett skräcksenarie, ja så har det sett ut sedan mitt förra inlägg,
Torsdag innan julafton körde jag till Malmö och hämtade prinsen Leon och prinsessan Isabelle. Deras familjer skulle komma på julafton.
Po:s son T. tar sig an barnen och dom älskar att vara med honom och glömmer vår existens. Det är så roligt att se.
…..han skulle passa som förskollärare
.
Förväntansfulla och speedade somnade dom inte förrän efter tio på kvällen och kommer och väcker oss tjugo i fem på lille julaftons morgon, Hujedamig……
Nåväl, idag skulle granen som Leon för längesedan varit med och valt huggas så ut i skogen med motorsågen i högsta hugg gick vi allesammans med taxen Elsa bak efter.
.
,
Granen fälld och vid detta laget satt Elsa på trappan och väntade på oss. Ljudet från motorsågen satte fart på henne.
På eftermiddagen klädde vi vår fina gran (glömde fotografera) och sen var det dags att göra mozartkulor och chokladbullar.
såååå mysigt………..
…………men Leon var inte med på noterna, satt bara och tittade var så trött och hade fått en rälig hosta. Jag kollade honom så inga plitor dykt upp, han är multiallergiker och jag hade varit jätte noga med vad han ätit men det kan ju uppstå allergi för nya ämnen. Han har även astma och hade fått inhalera flera ggr under dagen. Han lade sig på soffan och somnade bums. Inte så konstig tyckte jag, efter att bara ha sovit 6 timmar.
Tänkte att båda barnen skulle duscha så vi slapp det på julafton och Leon fick börja. Det blev en snabbdusch därför att jag märkte att hans andning blev ansträngd och jag blev orolig. Ringde hans mamma. Ringde 112 sos alarm. Det tog säkert minst 6 signaler innan dom svarade och då en operatör som inte fick skicka ambulans, det skulle en sköterska avgöra och där var upptaget. Herre Gud……………..under tiden fick Po ge en skrikande, sprallande rädd Leon hans adrenalinspruta. Småningom svarade sköterskan och larmade ambulans.
Vi gick ut i luften för att vänta under tiden bad jag sköterskan att vi skulle fortsätta samtalet men fick ett nej. Hon skulle ha mitt tel.nr och ringa upp. Ambulansen tog ca 20-30 min och ingen sköterska ringde mig. Adrenalinsprutan och luften hade hjälpt Leon få luft igen och i ambulansen fick han fortsatt medicin och väl framme på akuten var det inte akut längre men andningsvägarna var fortfarande påverkade och vi tyckte det var bäst att köra hem honom till sin mamma i Malmö eftersom vi var så gott som säkra på att det var granen som utlöst astma anfallet. Fruktansvärt för Jane hans mamma som suttit 11 mil ifrån sin sjuke son.
Med facit hand hade jag gjort flera saker annorlunda men så är det väl alltid och jag vågar inte tänka på vad som kunde hänt om han inte haft sin adrenalinspruta.
Och SOS alarm.det har varit mycket klagomål på dom och jag kan bekräfta att de är urusla. Jag ringde 112 kl.18,31, det tog minst 6 signaler innan de svarade och det varen operatör. Jag var tydlig och sa: 4 årig pojke, multiallergiker, astma och får inte luft, skicka ambulans. Sköterskan larmade ambulans 18,37 och den tog mellan 20 och 30 min att köra 2,5 mil med blåljus på landsväg. Är detta ett SOS som man kan ha tillit till?
Min stora reaktion av rädsla och gråt kom inte förrän flera dgr efter och då tog jag också kontakt med socialstyrelsen och jag ska minsann gå långt med detta.
Stackars fam. Jane fick av denna orsak fira julafton själva 
. De skulle ju annars varit hos oss tillsammans med fam. Josefin och två av P-O:s vuxna barn.
.
Trots allt blev det julafton här i Åsljunga.
……fast tomten var inte riktig.
Hm………han sprang omkring och tittade i fönstren och ute på gården där Po träffade honom. Tomten hade brådis och bad PO göra hans jobb hos oss.
och så blev det i alla fall var det den historien Isabelle fick höra när hon konstaterade att tomten var PO
så trots allt blev det en riktigt trevlig och mysig julafton.
.
Vi ville ge stackars fam. Jane också en julafton, till Malmö bar det iväg på juldagen för att fira julafton en gång till.
………och titta vem som kom där…..jo tomten. Leon hade fått veta att igår på julafton hade han inte kommit fram med släden men idag gick det bra. Bättre sent än aldrig..
Efter firandet hämtade vi Isabelle som åkte med oss hem igen.
Sen hade vi, Isabelle och T några dgr rakt upp och ner tillsammans då jag försökte bearbeta allt som hänt.
På onsdagen väntade vi besök. För första gången skulle Jenny och hennes Amelia komma och hälsa på oss. Denna stund har jag väntat och längtat efter i ett och ett halvt år. Det blev en jätte, jätte mysig dag och jag går fortfarande i ett lyckorus.
Amelia får ni bara baksidan av för jag har inte tillåtelse att lägga upp bilder på henne Men jag kan berätta att hon är världens charmtroll. Inte så lik Jenny till utseendet men dessto mer till sättet och hon var och är fortfarande ett charmtroll, en magnet som alla dras till.
Torsdag, igår alltså bar det iväg till Malmö igen och nu för att återlämna Isabelle.
Ja, nu har jag reflekterat över alla händelser ifrån torsd till torsd och nu förstår ni väl min inledning: Glädje, skratt och kärlek, så mycket positivt och ett skräcksenarie, eller hur?
Nu återstår bara att önska oss alla
ett trevligt slut och ett riktigt gott nytt 2012
och det gör jag med nedanstående filmsnutt
och jag hoppas ni får er ett gott skratt
Kram
e-k
-
Min bloggbok och världen…
Idag har Isabelle, Leon och jag varit ute i skogen med Po och hugget gran och tillsammans har vi klätt den så fint.
Jag vill tacka för fina ord och omtanken jag fått i inlägget ”Stor glädje- stor trötthet och troll”också vill jag önska eder alla en riktigt, riktigt
GOD JUL
httpv://www.youtube.com/watch?v=nYZRxq3jCJo&feature=related
-
Många julekramar från mig
Senaste kommentarerna