……….
Längesedan sist min bloggbok.
Ingen stor skrivarlust för tillfället, det är så mycket annat som upptar min energi, mest positivt förstås men dock som ”utbränd” spelar det ingen roll om det är positiva eller negativa saker för energin går åt i alla fall. Alltså får jag ta en sak i taget i den mån det går.
Jag har blivit mormor ännu en gång. Den 24 aug kom Jenny och M:s lilla Amelia till världen. Ännu ett mirakel. På henne får ni ingen bild för det har jag inte fått tillåtelse till det.
Jane och M:s Eden kom ju till världen den 11 juli så nu är jag 4 barns mormor.
Denna fina text vill jag tillägna Eden och Amelia
.
I måndags tog jag ett nytt rökstopp (ja, jag hade fått återfall igen och det var faktiskt inte alls konstigt men det vill jag inte gå in på här) Denna gång slutar jag i samråd med ”Sluta röka linjen”. Vi hade ett långt samtal om mig och varför jag faller gång på gång så nu ska jag använda nikotin hjälpmedel och det ska jag göra länge innan jag i samråd med dem trappar ner.
Vi i Malmö och träffade Leon och lilla Eden i tisdags. Tänk, hon är 8 veckor nu och så mycket hon har vuxet alle redan. Hon är så fin och hon håller huvudet och är så ”med”. Oh, vad jag älskar mina barnbarn.
Eden bara 2 veckor gammal med sin fina bror
som plötsligt är så stor.
I Malmö var vi också på ett mycket speciellt möte och detta satte igång massor med känslor inom mig, både i glädje och i sorg. Igår verkade det som om det där med döden förföljde mig för en gammal sjuk man här i trakten dog och på flera kanaler på TV var det döden som var temat. Nåväl, det är bara för mig att tillåta alla känslor tills de når botten det är det bästa sättet för i botten vänder det uppåt.
I det stora hela är det egentligen glädje som överväger i mitt liv numera. Jag har så mycket att vara tacksam för.
Vi köpte klinkers till kök och hall med oss hem. Vårt hus har förresten fått takpannor på och vi har tillbringat en del rolig tid med att välja kakel/klinkers, vitvaror mm. Det har blivit sport att hitta bra varor till billigare pris än vad Åsbo hus kan erbjuda oss 
Det genererar avdrag på huspriset.
Idag blir en hemmadag med en blandning av saker jag har lust till och lite städ fram till jag ska börja jobba kl 15.
.
Ja, detta var en salig blandning och det är väl detta som är LIVET
Ha det gott
e-k
.
Tittar in och säger;
Låt endast de goda minnena ta plats!
Goda tankar förlänger livet.
e-k
….
Hej alla och tack för alla fina kommentarer på inlägget. ”Åsbohus rött och vitt vid skogen”
Goda kommentarer som värmer gott i mitt inre,
En björnkram till er
från mig
e-k
hej världen………………
Det har inte varit så ofta jag tittat in här den sista tiden men idag vill jag gärna visa vad som håller på att växa fram, nämligen………………
……….ett röd hus med vita knutar
placerat på en kulle med skogen bakom och panoramafönster mot en underbar utsikt.
Inflyttnings klar först i januari, tyvärr men under tiden är det mycket invändigt som ska planeras och det är roligt.
Detta blir mitt 12:e hem
och får bli min sista anhalt före den eventuella slutstationen ”hemmet”.
Här i detta hus ska det minsann bli mycket familjegemenskap
så är det helt enkelt.
.
e-k
.
……………
Camilla, som kommenterat, vem du nu än är så tack. tyvärr är jag för dålig på engelska för att kunna läsa i din blogg men jag vill gärna skriva några saker till dig via e.post
Kram
,
Hej bloggbok och världen.
Först vill jag tacka för alla fina kommentar jag fick på inlägget ”Nöden har ingen lag” sen vill jag berätta att jag haft två dgr som jag varit väldigt i balans, harmoni och välmående så utan tvekan gjorde besöket hos prästen nytta.
Igår var förresten R-M min svägerska på besök. Hon mådde som en prinsessa verkade som. I alla fall sa sa hon att det var en mycket avslappnande njutbar dag. Härligt när det blir så. Vi hade alla här hemma en fin dag tillsammans. Det blev även ett dopp i Lärkeshomsjön och en skogspromenad.
Idag läste jag en artikel i tidningen Land. Så här stod det.
Ensamhet är farligare än att röka, vara överviktig eller dricka för mycket alkohol. En färsk amerikansk studie visar att social isolering kan öka risken att dö i förtid med 50%.
Det säger väl mycket, eller hur? Så din parter, familj och vänner är mycket viktiga för din hälsa. Detta stärker min tro ännu mer, tron att min väg sedan jag blev änka varit helt rätt.
Trevlig fredagskväll
e-k
……..sägs det.
Min bloggbok, Jag har gjort en helt ny erfarenhet, nämligen akut sökt upp en präst.
Han var vänlig och tog emot mig redan några timmar efter jag ringt honom. Hur jag kunde knäcka denna ide´n begriper jag egentligen inte men som sagt nöden har ingen lag och mitt inre var i fruktansvärd smärta. Jag behövde berätta min historia för någon helt utomstående, min inre tillit hade blivit naggad i kanten och kanske behövde jag ett andligt stöd och någon form av godkännande av mina val under de sista åren, jag vet inte. Hur som helt, jag var i akut behov, mitt inre höll på att explodera av ledsamhet och smärta. Att känna detta och samtidigt vara totalt maktlös och inte kunna förändra situationen är fruktansvärt.
Efter samtalet mådde jag i alla fall bättre. Prästen hade varit en god lyssnare och även uttalat några kommentarer som ledde mig vidare. T.ex. Hade du något val? – En vanligare reaktion hos flickor – Tills döden skiljer oss åt. - Ingen vet vilket arbete du gjort i din ensamhet – har inte den livserfarenheten som du i din ålder har - Mitt svar har du redan, du har det inom dig.
Jag kan varmt rekommendera att använda sig utav kyrkans folk när en psykisk jobbig situation akut blir dig övermäktig och detta trots att du kanske har någon där hemma som vill stötta och lyssna. De kan ofta ta emot snabbt och det är dessutom gratis.
Totalt slut och utarmad efter en sådan dag slocknade jag i soffan kl 9 och sov som en stock hela natten.
Idag har krafterna succesivt börjat återkomma och även min tillit, styrka och livsglädje. Peppar mig åter igen med
Tro, tillit och tålamod att allt blir som det ska när det ska.
Ha en bra kväll
e-k
.
Hej världen och bloggboken
Ibland kommer det dåliga energier utifrån som man inte själv styr över och just idag har det varit en regnig dag både ute och i sinne för oss men som så ofta kommer det då till hjälp och stöd en melodislinga i mitt huvud. Idag kom denna. En gammal, gammal låt med en mycket vis text.
.
.
Refrängen är så här:
Räkna de lyckliga stunderna blott
Och glöm dom som sorger dej ge
Göm alla soliga minnen du fått
Och allt ska sej ljusare te
Himlen kan vara ibland så tung och grå
Men då ska du ju bara tänka tyst som så
Räkna de lyckliga stunderna blott
Och låt dom i hjärtat bestå
Visst är det fantastiskt, vad ett öppet sinne kan ge
och visst är det vi själva som i slutändan väljer hur vi ska reagera.
Kram
e-k
Det sägs att en person bara behöver tre saker för att bli riktigt lycklig
någon att älska
någonting att göra
och någonting att hoppas på
Joseph Addisson
Vet inte om jag håller med fullt ut, det beror på vad hoppet gäller. Jag är älskad och jag har någonting att göra och hoppet är att jag blir accepterad av min familj för den jag är och för den väg jag valde att gå. Det är bara så synd att tiden går och tiden är värdefull för vi lever inte för evigt men jag tänker tillåta mig att vara lycklig medan jag hoppas.
Alla har vi vårt liv i våra egna händer
Jag har bara ett liv och det är jag värd att leva fullt ut, det är mitt eget ansvar.
.
e-k
.
Min bloggbok……….
och till de som känner igen sig och inte känner igen sig
Tänk att jag inte fattar med hela JAG trots att det t.o. står så här i mitt läkarutlåtande………….
………….Det är egentligen inte ett dugg konstigt att inte omgivningen fattar.
Bedöms ha en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga till 50% inom reguljärt och även anpassat arbete. Ökad belastning skulle leda till mer stressutlöst depression och ångest samt kognitiv svikt.
Prognosen på sikt bedömes vara som idag d.v.s. ingen ändring snarare försämring vid ökad belastning.
Nedsättning 50% av arbetsförmåga bedömes vara livslång.
Psykisk försämring kan uppstå vid mer krav och belastning, patienten har inga resurser kvar utöver.
Nåväl, vad jag ska komma till är att idag har jag jobbat 6 timmar dagtid på ett gruppboende, jag har jobbat där några ggr innan också men inte när alla boende var hemma. Idag blev det så tydligt för mig att jag INTE har förmågan, att jag inte fixar ens på mina 50 % jag ej är sjukskriven att arbeta i en miljö där mycket händer på en gång, där flera ska ha hjälp efter vartannat eller på samma gång, där det är tider att passa osv. Jag kan helt enkelt inte mer än en sak åt gången, det går inte.
Jag visste ju egentligen detta, ändå blev jag ledsen för det är så svårt att verkligen till kropp och själ förstå.
Jag får alltså försöka hitta något anpassat arbete och jag tror att jag har möjlighet att klara att jobba med en brukare som assistent eller ledsagare.
Såvida det inte blir totalt kaos ska jag i alla fall jobba de 4 passen jag är inbokad.
Det positiva är att jag i alla fall inte kände mig varken misslyckad eller att jag inte dög, sådant har jag arbetat bort. Jag bara konstaterade, kände sorg och blev lite ledsen.
Bara försäkringskassan kunde fatta också. Jag fick ju avslag på halvt sjukbidrag men har överklagat och bara det tog tid och mycket energi gick åt.
Jag har i alla fall under dessa år utvecklat så mycket mera av tacksamhet och ändrat så många värderingar. Inget ont utan det för något gott med sig som ordspråket säger.
Ja, som sagt trots mitt skrivstiltje fick jag lust att skriva av mig om detta.
….
Pst! Ni som undrar hur det gått med mitt rökstopp som började den 27 juni………Jo, jag är inte rökare idag heller
Ha det gott
Senaste kommentarerna